Ribbåtar har senaste åren tagit allt större marknadsandel från styrpulpeter. Främsta anledning härtill, tror jag, helt enkelt är ribbåtens ”uttryck”. Ribbåtar utstrålar fart, sportighet och frihet i en modernare tappning än den traditionella styrpulpeten som i förlängningen är en större variant av den sen 50 år tillbaka gamla plastekan.
Sjöegenskaper, mobilitet, enkelhet vid hantering etc. är nog sekundära tankar inför köpet. Kort & gott, vill-ha-känslan är 2010 bra mycket större hos en ribbåt.
Som självutnämnd expert i ämnet ribbåtar, i vart fall inom närmaste bekantskapskretsen, får jag också agera svarspanel vid berörande båtfrågor. Tänkte därför dela med mig ytterligare om både frågor och svar jag titt som tätt ställs inför. För att så sakligt som möjligt reda ut olika begrepp och frågeställningar har jag bestämt träff med Magnus Andersson och Johan Janebrink på Järnbröderna i Göteborg. Järnbröderna är generalagent för ribbåtsfabrikat BRIG, Sveriges mest sålda ribbåt.
Magnus är leverans och monteringsansvarig hos BRIG och har hittills i år levererat fler än 100 ribbåtar. Johan är pontontekniker och expert på vinyl, pvc samt Hypalon. Det man i brukligt tal benämner som gummit. Den vanligaste frågan från bekantskapskretsen är just också:
Hur länge håller gummipontonerna?
Johan: Lite beroende av material, hypalon håller längre än pvc
Magnus: Man säger pvc 25 år om man sköter det
Johan: Jag har sett gummibåtar som är 30 år och fortfarande i fint skick! Tar du inte hand om dina grejer eller använder fel metoder så klart minskar hållbarheten, samma som med allt..
Varför håller hypalon bättre?
Johan: det är kraftigare i sig och står emot uv-strålning bättre, har också en annan yta som är mindre repkänslig. Största boven mot pontoner är just uv-ljuset men här uppe på våra breddgrader är det inte lika utsatt. Hypalon tål även förändringar i lufttrycket bättre, dvs. temperaturskillnader som gör att luften i pontonerna expanderar eller tvärtom.
Hur många av Era kunder väljer Hypalon istället för pvc?
Magnus: kanske 1 av 10.. oftast ”bruksbåts” köpare t.ex. dykare, segelsällskap där ribbåten används långa tider på året
Johan: hos oss finns även Heavy-Duty, ett pvc material som är lite kraftigare, ca 35%, än ordinarie pvc. Utöver Hypalon och pvc som dom flesta fabrikat använder finns en uppsjö material t.ex. Shark väv, en blandning mellan pvc, hypalon och neopren .
Magnus: men här i våra nordiska förhållanden och vid vanligt fritidbruk är pvc det bäst prisvärda alternativet
Om det nu hypotetiskt gått 25 år, skrotar man pontonerna då?
Magnus & Johan: under förutsättning att dom är dåliga och övriga båten är fin byter man tuben och har som en ny båt igen..
Vissa fabrikat, t.ex. Zodiac, har ju en variant där man ”trär” på pontonerna på skrovet andra och kanske vanligast sättet är att pontonerna limmas på skrovet, vad är skillnaden?
Johan: största skillnaden är ju givetvis arbetstiden att byta ponton, en mindre Zodiac klarar 2 man att byta på någon timma medans att limma om en BRIG tar uppemot en arbetsdag inkl. torkning. Å andra sidan så är nya Zodiac pontoner säkerligen 30-40% dyrare än t.ex. våra pontoner.
Magnus: en limmad ponton skapar en tajtare båt som ”fladdrar” mindre är en löstagbara pontoner som sitter i profiler. Nackdelen med löstagbart är även allt skräp som samlas i kanten mellan skrovprofiler och pontonerna, det är viktigt att då tömma pontonerna vid säsongens slut för att komma åt. Speciellt här på västkusten och våra havstulpaner eller snäckor.
Johan: dom större Zodiac båtarna är även dom limmade för just stabilitetens skull
Vad kostar nya pontoner?
Magnus: till en 5 meters BRIG ca. 20.000 kr
Vad är skälet till att pontonerna slits ut, givetvis undantag för något vasst eller dylikt som gör hål ?
Johan: det är framförallt sömmarna och svetsningarna som tar slut och börjar läcka luft, speciellt i rundningar fram och konerna bak. Återigen är uv-ljuset största boven, allt oljebaserat torkar ut förr eller senare och olja finns det i alla gummi/vinylmaterial inklusive lim.
Ett problem är även att man använder fel rengörningsmedel till båten, pontonerna. Generellt rekommenderar vi något som dom flesta redan har hemma, vanlig grönsåpa och en mjuk skurborste eller svamp. Avfettning är heller inte att rekommendera. Jag har sett en aceton nytvättad gummibåt, klinisk ren men det bryter ner PVC’n så skadan syns först säsongen därpå…
Har man fläckar på pontonen som inte går bort så hör med oss innan för ev. specialmedel. För gelcoaten på skrovet finns en uppsjö av medel i fackhandeln.
Om olyckan är framme och man går emot något som gör hål eller reva, är det svårt att laga?
Johan: i princip går allt att laga, det är egentligen en fråga om utseende från lagningen. Tanken är att våra lagningar inte skall synas. Får man en reva längs hela pontonen så är det svårt att lagningen inte syns. Krångligt är också om en skarv inne i pontonen läcker..Men som sagt det mesta går att laga.
Ett litet hål, typ spik, klarar faktiskt dom flesta kunderna själv att laga. Vi har enklare lagningssatser till rätt färg och material. I övriga fall är det ju försäkringsskador, som vilken båtmodell som helst.
Magnus: mindre skador är oftast enklare att laga på pontonerna än på skrovet och gelcoaten.
Underhålla en ribbåt, skall man bottenmåla?
Magnus: ligger båten i vattnet under längre perioder av säsongen så är det kanske lämpligt att bottenmåla skrovet, inte pontonerna. Är man en knopnörd så är dock ett omålat och nypolerat skrov mycket bättre. läs snabbare!
Johan: det finns även dom som målar pontonerna, men det skall man inte göra!
Jag brukar rekommendera ett lager hårdvax på undersidan pontonen, dvs. den del som ligger i vattnet. Påväxten blir då enklare att få av, ovansidan är tveksam att vaxa med anledning av uv-ljuset.
Jag tycker faktiskt det är hyfsat enkelt att även med båten i sjön komma åt och borsta av påväxt t.ex. med en scotch-brite utan att ens behöva bada!
Alla pratar om ribbåtens goda sjöegenskaper, förklara detta?
Magnus: Dom flesta fritidsbåtar idag har mer eller mindre ett rejält v-bottnat skrov. Likaså ribbåten. Alla flytande farkoster följer givetvis vågorna upp och ner men en ribbåt har en dämpande funktion i nedgången av vågen tack vare dom luftfyllda pontonerna.
Johan: vikten är också av betydelse, ribbåtar får ett mer ”flow” i gången och ligger kanske mer över/på vågorna..
Magnus: en solklar fördel med ribbåtens låga vikt är att man får ut mer knop per hästkraft. Detta spar en hel del pengar i beräkning av planing, antal passagerare, vattensporter och så vidare..om man jämför med en traditionell båt. Om man jämför vår 645 modell med en styrpulpet/daycruiser i samma längd och passagerarkrav behöver daycruisern minst 200 hk mot 150 i ribbåten för samma prestanda
Är ribbåt enklare att hantera?
Magnus: absolut, du åker princip runt i en flytande fender. Jag har talat med många av våra kunder efter leveransen av sina båtar, oftast är då fruarna mest lyriska. Att köra båt får man ju säga är ganska mansdominerat, osäkerheten hos den andre minskar ju då inte direkt om man sällan kör. Med ribbåt blir det lite annorlunda både vid tilläggning och angörning. Det gör inget om man går emot bryggan, inget brakande ljud eller pekande åskådare. Att lägga till kräver ju inte heller att du kan dom ”rätta” knopen, enklast kärring knut 
räcker långt..
Johan: en kund påpekade att frugan kallade ribben ”sin” båt, familjens större daycruiser gick hon aldrig ut med själv men med den nya ribbåten åkte både fru och barn iväg själva..
Magnus: givetvis finns det massor av kvinnor som är självsäkra båtförare, osäkerheten finns ju hos alla oavsett kön och ålder som helt enkelt inte fått egen erfarenhet.
Vad är det som fått ribbåtar att ta marknadsandelar från styrpulpet?
Johan: vi har ju redan nämnt några anledningar. Men framför allt är det nog helt enkelt den där större vill-ha-känslan
Magnus: fart och design tror jag är primärt! En annan egenskap som kunder säger är ribbåtens stabilitet , speciellt när det gäller mindre båtar. Du kan ju stå eller gå på pontonerna hos en så liten ribbåt som 3 meter. Går du på relingen hos en liten plasteka så känns det som båten skall kantra. Så stabiliteten skapar trygghet att hela familjen vill med om än i en mindre ribbåt.
Johan: ytterligare anledning är enkelheten att ta upp ribbåten på trailer, då menar jag inte bara att åka och traila runt med båten. Jag ser många ribbar som alltid står på trailer vid småbåtshamnarna, inte så konstigt när det är 20-års kö för en ny båtplats. Man tar helt enkelt upp/ner den varje gång man nyttjar den.
Ribbåt uppfattas som väldigt sportigt, hur funkar den för vattensporter?
Johan: vattenskidor och wake fungerar perfekt, som vi sa innan så får man mer kraft per hk. Däremot vill ju avancerade wakeboardåkare åt det perfekta svallet som är svårt att få en ribbåt att ”gräva” fram. Men då pratar vi ju speciella wake båtar..
Magnus: det är helt enkelt lättare att få upp en vattenskidåkare med en lättdriven ribbåt! Sen att dykare alltid använt gummi/ribbåtar är ju ingen nyhet.
Johan: ja dykare vill ju ha så låga fribord som möjligt..motsatsen, avsaknaden av höga fribord, är kanske också styrpulpetens enda egenskap som ribben saknar!
Magnus: är man extrem sportfiskare kanske inte ribbåten vinner som alternativ..
2-takt eller 4-taktare?
Magnus: med en 2-taktare får du mindre vikt å kanske en lite rappare motor i acceleration, annars är ju dagens moderna utombordare, oavsett takt, mer likvärdiga.
Johan: jag kan rabbla statistik som talar till fördel för 2-taktaren fast det berör egenskaper som traditionellt kan tillskrivas 4-taktare. På rak arm är väl 4-taktarns enda fördel att den förbrukar mindre olja samt marginellt tystar på tomgång
Magnus: ytterligare fördel med Evinrudes 2-taktare är att du inte behöver serva den de första 3 åren, spar en hel del pengar i ägandet. Just Evinrudes E-tec motorer är lika tysta på tomgång som dom 4-taktare vi levererat innan
Johan: jag vet personer som inte ens vet att 2-taktare tillverkas igen, så 4-taktarens främsta favör är kanske mest gamla meriter..
Magnus & Johan: till ribbåt rekommenderar vi den lättare 2-taktaren!
Trailers, va skiljer dom åt?
Magnus: det finns ju upptagningsvagn, obromsad 80-trailer, (s.k. EU-trailer) samt bromsad trailer.
Upptagningsvagn får endast köras i 30-km och är både obromsad och oreggad.
80-trailer får köras i max 80 km/h, är reggad men obromsad. Måste regelbundet besiktigas.
Bromsad trailer får köras i 80 km/h, är reggad och måste regelbundet besiktigas med bromsprov.
Vad som skiljer dom två sistnämnda trailerna är helt enkelt bromsarna, som i sin tur avgör hur mycket vikt båt och ekipaget får väga. Klarar ekipaget viktklassen så är ju obromsad 80-trailer enklare att äga då bromsarna inte behöver godkännas vid varje besiktning.
Andrahandsvärde på ribbåtar vs. styrpulpeter/daycruisers?
Magnus: det är väl som det mesta i båtvärden, ett välkänt märke skapar ett högre andrahandsvärde
Johan: någon skillnad mellan båttyperna är nog för tidigt att uttala sig om, ribbåtar är ju fortfarande relativt nytt och hett, marknaden har ju fullkomligt exploderat och det mesta som säljs är ju nya båtar. Vi ser i vart fall att annonser på vårt fabrikat snabbt försvinner från Blocket..
Om ni nu är ärliga, finns det inga missnöjda ribbåtskunder?
Magnus: faktiskt inte, det vi hör från alla är bara positivt. Några har dock ångrat sig i modell eller framförallt storleksval, vi har tagit tillbaka några båtar i inbyte mot större. Men dom är fortfarande lika nöjda med ribbåt
Johan: samma här, både nu och hos min tidigare arbetsgivare, upplevde vi samma sak. Ribbåtsköpare är väldigt nöjda med sitt båtval.
Johan Janebrink, pontontekniker, och Magnus Andersson, leveransansvarig, båda från Järnbröderna AB i Göteborg. Generalagent för BRIG